ABBA invalda i Hall of Fame!
Söndagen den 17 juni 1973 gjorde ABBA en av sina första konserter under namnet ABBA på Hembygdsgården i Regna (norra Östergötland). Artikeln/bilden är från Folkbladet Östgöten 18 juni. Som ni ser var ABBA inte huvudattraktionen denna dag! 1973 kom ju ABBA tvåa i Melodifestivalen med låten "Ring, ring.....". Det var först året efter 1974 som man slog igenom med "Waterloo". Grattis till att ABBA som nu är invalda i Hall of Fame!
Letterman or Leno!
I den politiska världen pratar man om "motståndare" medan vi andra pratar om "konkurrenter". Jay Leno och David Letterman är inga motståndare, utan just konkurrenter. Och det har båda skitkul med!
Varför ska då riksdagsvalet bli ett sportsevenemang? Varför kan inte Mona Sahlin säga till Fredrik Reinfeldt att: "Du är inte min politiska motståndare. Du är min konkurrent?". Vem är intresserad av "Sahlin vs Reinfeldt"?
Min avslutning blir därför ett Churchill-citat: "En del människor byter parti för sin övertygelses skull. Andra byter övertygelse för sitt partis skull........"
Eller:
"Det sägs att skratt förlänger livet. Gäller det även egna skämt? I så fall kommer jag att bli över 100 år!"
Politiken nu är just ett rejält skämt!
Hurra-rop från (C)larion?
Det som stör mig mest av rapporterna från Clarion är den självgodhet som präglar centerpartisterna. Störst, bäst och vackrast! Alltid rätt! Aldrig fel! Man är så himla duktig! Sossarna är det sämsta och uslaste som Gud skapat. Osv. Hur orkar man vara så fantastisk?
Maud Olofsson står i talarstolen och basunerar ut sin och partiets förträfflighet till jublande centerpartister. Det luktar Livets Ord. När börjar man prata i tungor också? Förresten, det gör man ju redan.
Som ni säkert märkt har politiken reducerats till ett sportevenemang (tidigare på denna blogg) där man pratar om politiska "motståndare" och inte "konkurrenter". Det ska vinnas till varje pris, oavsett innehållet och vad man vunnit.
Jag håller på Leksand och Örgryte, men inte på centern!
Centern ett högerparti. Varför?
Jag menar att vi finner svaren i centerns historiska resa från tiden när Bondeförbundet bildades på tidigt 1900-tal, alltså en intresseorganisation för Sveriges bönder, till dagens situation. Fram till Thorbjörn Fälldins succéartade framgångar på 70-talet var partiet uteslutande ett parti för landsbygden och Sveriges bönder.
Med några få undantag var partiets medlemmar och väljare lågutbildade och lågavlönade. Bland undantagen var förstås partiledaren Gunnar Hedlund och professorn Sten Wahlund d ä (barnbidragets skapare).
Tack vare kärnkraften och begreppet "decentralisering" fick centern sympatisörer även bland akademiker i storstäderna. Just begreppet decentralisering fick dessutom en annan innebörd än att alla skulle flytta ut på landet genom decentralisering av makt och ägande.
I mitten av 70-talet hade ett vänsterradikalt centerns ungdomsförbund, under ledning av nuvarande Islands-ambassadören Anders Ljunggren, över 60.000 medlemmar! Idag är antalet medlemmar endast något hundratal.
Så till pudelns kärna: jag har en vän som myntade att om man enkelt ska göra politisk karriär så ska man engagera sig i ett litet parti (fp) som ligger i botten. Med den devisen fick centerpartiet under 90-talet ett stort antal unga och lata lycksökare!
Högersvängen inleddes bland några välutbildade ungdomar i Stockholmsområdet som utsåg Olof Johansson och Socialdemokraterna till alla tiders huvudmotståndare. Flertalet av dessa ungdomar var inte ens stockholmare, utan inflyttade från enkla miljöer för studier vid olika högskolor i storstaden. Man var alltså inne på en "klassresa".
Just klassresan ser jag som huvudskälet till centerns högersväng idag. Man skäms över sitt enkla ursprung från landsbygden och vill kunna bli rumsrena i de finare salongerna i Stockholm. Bildandet av Stureplanscentern är det mest tydliga beviset för detta.
Själv är jag stolt över att komma från en akademisk stockholmsfamilj, men jag hade varit lika stolt om mina föräldrar varit lågutbildade bönder på landsbygden.
Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan
Upplös riksdagspartierna!
Det verkar som Dick Erixon - om man läser hans blogg - också är inne på att vi måste göra en omstart i svensk politik och demokrati, dvs att upplösa riksdagspartierna och börja om från början igen. Kanske kan vi då få tillbaka folkrörelsedemokratin i Sverige.
Så innan dess är det nog bäst att rösta blankt.
Varför rösta blankt?
Det är många som frågar mig om varför jag driver kampanjen Rösta Blankt. Det kan gälla att en blankröst är bortkastad, att den gynnar Sverigedemokraterna, att det är anarkistiskt, osv.
Jag har tidigare här på bloggen givit 10 skäl att rösta blankt, men grunden ligger i att vår parlamentariska demokrati är i allvarlig kris och att det saknas förtroende för den bland väljarna. Medborgarna styrs och kontrolleras av en politisk och ekonomisk maktelit där väljarna reducerats till ett nödvändigt ont och alibi för maktutövningen.
Ett tydligt exempel är att det tidigare folkrörelsepartiet Centern, med sina enorma ekonomiska tillgångar, inte behöver medlemmarna längre. Genom att partiet sålde fastigheten på Bergsgatan i Stockholm och sedan Centerpressen, sitter man idag på närmare 2 miljarder kronor på banken! I år satsar man 60 miljoner kronor i valrörelsen - näst mest efter socialdemokraterna - vilket ju innebär att man i år kan köpa sig riksdagsplatser.
Anledningen till att jag nu driver kampanjen Rösta Blankt kan sammanfattas i följande:
Syfte: Bilda opinion till förändring av det partipolitiska systemet
Mål: minst 5% av väljarna ska rösta blankt vid riksdagsvalet 2010
Alltså: Rösta blankt ni också så kanske det händer något!
Åldersrasismen en valfråga!
Under den senaste månadens heta debatt kring åldersrasismen, är jag nu övertygad om att det kommer att bli en viktig valfråga. Att främst TV4 hängts ut är faktiskt inte så konstigt. En TV-kanal av TV4:as dignitet har stort ansvar och betydelse för den dagliga agendan, vilka värdegrunder och trender vi ska rikta in oss på, hur samhället utvecklas, etc.
Som stort mediaföretag är det därför extra allvarligt att man nu gör sig av med all erfaren personal och nu riktar in sig på karriärpersoner i 35-45-årsåldern. Sen är det förstås sorgligt att man inte vill engagera sig i 55+, som är förvisso en kräsen men mycket köpstark målgrupp! Men, med bara "vackra" fjortisar i personalen - där hissen tydligen inte når ända upp - kan vi inte förvänta oss något annat.
I dagens Sydsvenska Dagbladet nås vi av en fantastisk artikel på temat "åldersrasism" av Marielouise Samuelsson med titeln "För fula för TV". En utmärkt artikel där jag håller med om allt, en riktig spark i aschlet på åldersrasisterna.
http://sydsvenskan.se/opinion/brannpunkt/article634329/For-fula-for-TV.html
Bojkotta TV4
